Idag arrangerade Nobina ett seminarium om hur vi ökar resandet med kollektivtrafik. Det var avslutningen på Nobinas firar-år som uppmärksammar att det är hundra år sedan de görde den första bussen i Sverige (då under namnet SJ-buss).
Varför ska vi få fler att åka med kollektivtrafiken? Kanske är det självklart, men det tål ändå att upprepas.
För det första är kollektivt resande det mest miljövänliga och energismarta (förutom gång och cyklande). Jorden klarar helt enkelt inte att vi fortsätter åka lika mycket bil som idag.
För det andra är det omöjligt att utforma städer som klarar lika mycket bilåkande per person som vi har idag. Om andelen bilåkande är lika högt i framtiden som idag kommer städerna bli ogästvänliga och otrevliga.
Med andra ord är inte miljövänliga bilar något svar på frågan om varför fler måste åka kollektivt. Även om alla skulle åka med elbilar, på el producerad av ren sol- eller vindkraft, så skulle problemet kvarstå: vi har inte plats för alla bilar.
Det finns alltså goda skäl till att målet är högt ställt: dubbelt så många ska åka med kollektivtrafiken år 2020. Men hur åstadkommer vi det? Särskilt med tanke på att andelen som åker kollektivt i Örebro är låg (2004 gjordes ca 5% av antalet resor med kollektivtrafik, andelen som cyklar är hög, 24% år 2004).
Under torsdagen deltog jag i ett panelsamtal på den konferens som Nobina (som bland annat kör bussarna i Örebro) arrangerade i Stockholm. Konferensen bjöd både på intressanta diskussioner och på inspirerande föreläsningar och det är ingen tvekan om att intresset för utvecklad kollektivtrafik ökat. Här finns de filmer som visades: den här om hur man i Kent (England) byggt bussnätet före bostäder och verksamhet. Här om hur Nantes lyckats med målen genom effektiv busstrafik (spårvagn på hjul).
Mitt viktigaste budskap i den diskussion jag medverkade i handlade om två punkter: Om fler ska kunna förmås att använda kollektivtrafiken, istället för bilen (det finns ingen anledning att minska andelen som cyklar och går) krävs för det första mer kunskap, och för det andra mer utveckling och förändring.
När det gäller kunskap så handlar det inte i första hand om kunskap om hur man lägger tidtabeller eller linjenät (även om det självklart också är viktigt); det kunskapsområde vi måste utveckla handlar om människors beteende. Vi kan inte nöja oss med att fråga dem som åker buss om vad de vill förbättra. Vi kan inte heller tro att enkla frågor om vad som får bilister att istället åka buss skulle ge oss svaren. Som någon påpekade under konferensen: om man frågade människor för 150 år sedan om vad de ville ha för att kunna ta sig fram snabbare skulle de svarat snabbare hästar, eftersom de rimligen inte kunde förutse den utveckling som vi ser idag.
Den avgörande fråga vi behöver ha svar på handlar om vad som händer i huvudet på alla de örebroare som när de reser sig från frukostbordet väljer bort att gå till den närmaste busshållplatsen och istället går till garageuppfarten och sätter sig i sin bil. Några av svaren är självklara (återkommer till de krav som kollektivtrafiken måste leva upp till vad gäller: Enkelhet, snabbhet, bekvämlighet, pålitlighet), men dagens undersökningar skrapar bara på ytan – vi måste pröva nya lösningar och vara uthålliga.
I ”bussbranschen” pratar man hela tiden om att fokusera på ”hela resan”, från dörr till dörr. Men ofta glömmer man den första delen: hur man tar sig till busshållplatsen, och om man tar sig till busshållplatsen. Att glömma innebär dock att man omöjligt kan lyckas med målet om att få fler att åka med kollektivtrafiken. Kanske borde det finnas något mervärde på hållplatsen? Något som bilen inte erbjuder lika lätt: kaffekoppen på väg till jobbet (som man borde få ha med på bussen…)? Dagstidningen (Metro kanske i första hand borde vara av intresse för kollektivtrafiken…)?
Den andra punkten handlar om utveckling, entreprenörskap och förändring. En buss idag ser i stort sett likadan ut som för 100 år sedan, när den första bussen i linjetrafik tog sin premiärtur. Ett busskort i Örebro ser för övrigt exakt likadant ut som det gjorde 1995 (jag har kvar mitt första rabattkort från 1995 – som då var jättemodernt…).
Det är uppenbart att vi idag inte motsvarar de krav som de flesta ställer på effektiva kommunikationer och då måste vi skapa verktyg för en ständigt pågående utveckling av buss- och tågtrafik. Det är möjligt att vi även i fortsättningen ska handla upp själva busskörandet på entreprenad, men det måste ske med smartare avtal. Det marknaden är bäst på är att driva på utvecklingen och ta fram nya lösningar på problem. Att använda marknaden för att göra exakt det som kommunen tidigare gjort själv och som vi i detalj bestämmer hur det ska gå till är inte att tillvarata den förändringskraft som marknaden tillför. Att, som SL i Stockholms län nu gör, betala Nobina (som kör bussarna) för hur många som åker med dem är intressant och kanske kan ta oss i riktning mot smartare upphandlingar (vi diskuterar även olika typer av avtal som belönar utveckling i Örebro län men det går inte så fort).
Fast allt det där hann jag självklart inte säga på några minuter… Jag återkommer med ett antal idéer på hur kollektivtrafiken kan bli mer enkel, snabb, bekväm och pålitlig.
Kul att tänka längre fram …
Men här kommer tankar som vore möjligt att åtgärda lite snarare…
Vi bygger fler och större köpcentran och bygger dem för bilismen. Att ta sig gående runt i Bogelundsängen eller på Mariefred är tufft, både pga att det är långa avstånd och för att man gärna handlar mycket där. Så en ”ringlinjebuss” och en station som möjligjorde hemkörning av varor?
Att gå till en hållplats i mörker, oplogat och kallt – ja, mörkret och plogningen går ju se över i alla fall. Och fler busskurer…Men varför sitter tidtabellen på insidan av kuren? Om det är många i kuren så är det omöjligt att se tiderna. Sätt ÄVEN upp en tidtabell som är vänd så att den går att läsa bakom kuren.
Metro finns väl inte kvar i Örebro? Kanske ett kortare nyhetsbrev? Eller inget alls, alla har ju någon apparat med sig…
Gående människor trycks in i bussar, så många som möjligt, men barnvagnar och rullstolar får bara vara ett par stycken per buss…dessutom är de platserna mitt i bussen och speciellt barnvagnar är så långa att de blockerar ”farleden”.
Korten borde självfallet kunna laddas hemma.
Även om korten och bussarna ser ut ”som de alltid gjort” så är människorna inte likadana som de var, tankevärlden är helt annorlunda…spännande.
Jag är absolut helt rätt målgrupp för det du talar om. Jag har cyklat mycket men efter en bruten svanskota som nästan är läkt har jag blivit slö och skulle behöva bli bättre på att cykla/bussa istället för att ta bilen.
Jag är född och uppvuxen i Örebro men har nyligen börjat jobba halvtid i Stockholm och har åkte en hel del buss i mina dagar. Trots min rätt stora erfarenhet av Örebro och bussåkande tycker jag det är OTROLIGT mycket enklare att använda kollektivtrafiken i Stockholm och det är rätt galet. Den enskilt största anledningen är att de gör det enkelt för mig. De delar med sig av turlistor och annat som öppen data och någon klurig person (jag tror inte det är SL själva) har byggt en app som heter ”Res i Sthlm”. När jag startar den positionerar den mig med gps och sedan skriver jag in vart jag vill åka och appen ger mig förslag på vilka färdmedel jag ska använda (buss/t-bana) och hur långt jag behöver gå till hållplatsen. Den visar när nästa avgång är och den visar om jag behöver byta färdmedel på vägen och jag kan se på en karta var hållplatserna är och om det är någon störning i trafiken. Den typen av hjälpmedel är ovärderliga för mig i min vardag men det bygger på att leverantören delar med sig av all information om trafiknätet och det var man inte speciellt intresserad av sist jag pratade med dem om det tyvärr. Jag upplevde mest att jag fick lite pliktskyldiga ”Ja det vore bra” och ”Det kommer på sikt” men jag har inte märkt något riktigt arbete för att nå målet.
Tack vare det nya busslinjenätet vet jag inte riktigt längre vilka linjer som är lämpliga för mig att ta. Appen jag talar om ovan gör att jag inte behöver veta det, det visar mig rätt. Det är så det ska vara. Då är kollektivtrafiken något som fungerar för mig i vardagen. Det är ”IT i människans tjänst” i linje med den Digitala agendan för Sverige. Framtagen av dina konkurrenter men den är bra så det hoppas jag du har överseende med:) http://www.regeringen.se/sb/d/14216/a/177256
Nej det räcker inte att kollektivtrafiken skapar en app eller en webbtjänst. De är för dåliga på det. Lämna det åt proffsen där ute. De kan göra det i konkurrens med andra och de bästa apparna överlever. Det är sunt. Finns liknande öppen data från andra leverantörer kan man dessutom enkelt skapa tjänster som sträcker sig över läns-/kommungränserna. En specialapp för att som åker buss/tåg i mellansverige någon?
Hur korten fungerar är ett annat stort problem. Vi har 3-4 kort som ligger i ett fack hemma i hallen och när jag ska åka buss måste jag ta med allihop och hoppas att något har pengar. Som sällanresenär är jag är aldrig säker på hur jag kan betala annars. Tar de emot pengar? Tror inte det. Funkar sms-biljett? Jag det har jag för mig men det var rätt krångligt förra gången jag skulle betala med det. Informationen var lurig. Jag vill kunna se saldot, helst direkt på kortet och jag vill kunna fylla på med kortbetalning på webben hemma (eller i mobilen medan jag väntar på bussen).
En annan högst personlig reflektion är att det är konstigt att jag inte kan åka från Österplan till resecentrum utan byte. Flera stora linjer går förbi här men när jag behöver resa med väskor till tåget kommer jag inte dit jag vill men det kanske bara var min tur att dra det korta strået i linjedragningstombolan:) Bara en reflektion.
Sammanfattning: Skapa öppen data från kollektivtrafikens system och gör det enklare att betala och hålla koll på kort och saldo.
Jag tror att närhet och frekvens är viktigast. Alla andra faktorer är underordnade. Bilen står nära hemmet och åker hela vägen. Dessutom avgår den när som helst. Det är detta bussen konkurrerar mot. Visserligen kan förbättringar vad gäller information, pris, kort åktid osv ha betydelse på marginalen. Men i relation till närhet och frekvens är betydelsen av dessa andra faktorer för pendlingen marginell.
Ja du har rätt i att det är väldigt viktiga faktorer Martin men det finns en hel del människor som gärna vill åka kollektivt med de faktorer du nämner väger över. Gör man kollektivtrafiken mer attraktiv ökar andelen som använder den. Jag är en av dem.
Björn: ja, alltså jag själv skulle gärna se en sån app som du föreslår! Men jag åker redan buss, och är inte så representativ, tror jag (En period lämnade jag barn på dagis med bilen, körde 20 min till min frus jobb, bytte till cykel och cyklade 15 min till jobbet. När jag sedan skulle hem cyklade jag 15 min till min frus jobb, lämnade cykeln, gick 5 min till busshållsplatsen, väntade 15 min på bussen, åkte buss 25 min, gick hem från bussen 10 min.).
Allt för smidighetens skull:)
Det finns ett roligt projekt i Göteborg där Volvo, Chalmers, Västtrafik och Veolia tittar på hur man ska utforma bussarna så att det blir bättre för dom som åker. Bla har man satt föraren i en egen ”hytt”, lite som det ser ut på de nyaste spårvagnarna i Göteborg, med tanke på bla att busschauffören tar ju inte betalt numera. Under denna hytt har de placerat framaxlarna vilket ger större golvyta åt passagerare. Dessutom så har man större utåtgående dörrar som gör det enkelt att gå på många samtidigt.
Läs mer här.
En annan sak som jag tycker är värt att tänka på är hur busshållplatserna är utformade. Oftast får det inte plats så många i själva kuren, dessutom så står en del på väldigt öppna platser som gör att det bla blåser en del.
Det var ett tagsen jag åkte buss i Örebro, dock så åker jag en del i Göteborg. Där har man elektroniska tavlor som visar i realtid hur långt det är till nästa buss allt hur långt det är till nästa buss för varje linje. Jag kan förstå att det är en stor investeringskostnad men det är ju inte så kul att inte få informationen om att bussen är inställ och stå där och vänta i evigheter. (Lex SJ) Dessutom så borde dessa informationstavlor kunna konstrueras så att det ändas behöver ström och använda sig av mobilt bredband för att kunna uppdatera informationen. Det skulle göra det enkelt att sätt upp sådana tavlor längs tex landsortsbussarnaslinje utan att behöva dra fram bredband.